Jag hittar inte kursboken, kan ni hjälpa mig , vart jag hittar den?
Tack
Här diskuteras matematikfrågor med handledare och andra studenter.
Tänk på följande när du ställer en fråga om ett matematiskt problem:
1. Skriv ut ditt problem.
2. Försök redogöra för hur du löst problemet eller försökt lösa problemet.
3. Formulera din fråga tydligt så att det blir lätt för andra att svara.
Alla frågor är tillåtna, men alla svar är inte tillåtna. Endast tips får ges till frågor om uppgifter i slutet av kapiteln, eftersom de används till inlämningsuppgifterna. Vi kommer att ta bort svar som vi bedömer ger för stor del av lösningen.
Anoyma inlägg:
När du ställer en fråga i forumet kan du välja om du vill att ditt namn ska synas eller inte. Om du vill vara anonym, kryssa ur rutan "Reveal yourself in this post".
Jag hittar inte kursboken, kan ni hjälpa mig , vart jag hittar den?
Tack
I frågran: Xavier och Yngve spelar följande spel på ett 100 x 100-rutnät. I tur och ordning lägger de ut pjäser som i Xaviers fall är i form av en 2 x 2-kvadrat och i Yngves fall i form av bokstaven L formad av tre ihoplimmade småkvadrater. De småkvadrater som bildar dessa två former är förstås lika stora som kvadraterna i nätet. Den som inte längre finner plats för sin pjäs på nätet förlorar spelet.
Får Yngve rotera sin pjäs?
Tjena sitter fast.
Vet inte riktigt hur jag ska gå till väga.
Låt och
vara två olika primtal. Visa att
.
K_18 är alltså en komplett graf med 18 hörn. Jag har sett ledtråden om att använda exempel 15.13 samt lådprincipen men vet ändå inte hur de ska appliceras på uppgiften... Har kommit fram till att det är 153 kanter totalt i grafen och vi vet ju att vardera av de 18 hörnen har grad 17, men jag förstår ändå inte riktigt hur jag ska gå vidare. Mycket tacksam om någon har något tips :)
18målas i en av två färger. Visa att det finns fyrahörn sådana att alla kanter mellan dessa fyra hörn är målade med sammafärg
Har kört fast på denna fråga och skulle behöva en liten inledning till problemet för vet ej hur jag ska börja.
LåtJag förstår ingenting av den här frågan. Vad betyder det att hörnen är siffror, säger det någonting med hur många grader de har eller varför är de där? Varför står de det med den största gemensamma delaren? Förstår inte hur jag skall kunna ta reda på någonting med hjälp av informationen i frågan
Hej, jag har kört fast på följande problem:
Jag skulle behöva hjälp med hur jag kommer igång och hur jag ska tänka. Tack på förhand!
/Paula
Jag håller på med uppgift 4 i den första inlämningsuppgiften. Enligt sida 70 i boken står det att vid likformighet mellan två trianglar (ABC och PQC) så kommer vinklarna för A och P att vara desamma. Så som jag förstår instruktionerna är det snarare så att A hör ihop med Q och B med P. Har någon annan samma problem?
Detta stämmer inte va? mitten y skall inte vara där, det är väl xy - 2x + 3y - 16 = x(y - 2) + 3 y - 16
Jag börjar med att visa att för varje kvadrattal n gäller n ≡ 0, 1 (mod 3)
a) "Visa att summan av kvadraterna av tre på varandra följande tal inte kan vara ett kvadrattal."
Svar: Kvadraterna av tre på varandra följande tal kan skrivas som (x-1)^2 + x^2 + (x+1)^2 = 3x^2 + 2.
Uttrycket 3x^2 + 2 lämnar alltid resttermen 2 vid division med 3, och uppfyller därför inte följande regel för kvadrattal: n ≡ 0 eller 1 (mod 3) (där n är ett kvadrattal).
Då drar jag slutsatsen att uttrycket aldrig kan vara ett kvadrattal.
c) "Visa att summan av kvadraterna av fem på varandra följande tal inte kan vara ett kvadrattal."
Svar: Summan av kvadraterna av fem på varandra följande heltal kan skrivas som uttrycket 5x^2 + 10 där x är det mellersta av de fem talen i talföljden. Vi vet sedan innan att för ett kvadrattal n gäller n ≡ 0, 1 (mod 3).
Det är vid följande steg som någonting går snett för mig:
Vi konstaterar att x ≡ 0, 1, 2 (mod 3) ===> x^2 ≡ 0, 1, 4 ≡ 0, 1 (mod 3).
Om x^2 ≡ 0 (mod 3) ===> 5x^2 + 10 ≡ 2*0 + 0 = 0 (mod 3)
Om x^2 ≡ 1 (mod 3) ===> 5x^2 + 10 ≡ 2*1 + 0 = 2 (mod 3)
Utifrån dessa två resultat vet jag inte riktigt vad jag ska dra för slutsats.
Det verkar som att uttrycket 5x^2 + 10 vid division med 3 alltid ger resttermen 0 eller 2.
Jag tolkar detta som att uttrycket inte alltid är ett kvadrattal. Men detta bevisar väl inte att uttrycket aldrig kan vara ett kvadtrattal? Vi konstaterade ju att ett kvadrattal ger antingen restterm 0 eller 1 vid division med 3. Men uttrycket 5x^2 + 10 kan ju också ge restterm 0 vid division med 3. Hur ska jag bevisa att uttrycket ALDRIG kan vara ett kvadrattal?
När jag försöker lösa uppgift d) på snarlikt sätt stöter jag på samma problematik som i uppgift c).
Jag hoppas att detta var begripligt och det vore trevligt om någon kunde rätta mig om jag gjort fel någonstans och/eller ge tips på hur jag ska fortsätta för att lösa uppgifterna. Tack!
Eftersom att jag är hemma sjuk och har glömt min kursbok på universitetet undrar jag om någon kort skulle vilja delge vilka metoder/namnet på satserna som tas upp i kapitel 13 så att jag kan googla dem (håller på med inlämningsuppgift del 1 i algebra). Jag kommer ihåg omordningsolikheten och Cauchy Schwarz, men minns inte vilka andra metoder som nämns.
Jag har loggat in via antagning.se. Jag kan inte hitta uppgifterna till modulerna.
Jag undrar hur man ska fylla i sin lösning i den mall som man ska ladda ner för att sedan använda sig av i overleaf? Det är svårt att veta var i raderna man ska skriva.
Mvh Cecilia Jandersson